Proofreader är ett smart och pedagogiskt språkhjälpmedel för dig som vill skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Tjänsten består av modulerna Prolog och Kontext som används för olika delar av textproduktionen. Gemensamt är att ni direkt ser vilka texter eller webbsidor som bryter mot skrivregler eller har dålig läsbarhet. Proofreader markerar anmärkningar med olika färger beroende på typ av anmärkning och ger förslag på hur texten kan göras lite enklare.

Prolog

Kontrollerar dina texter och dokument direkt när de skrivs baserat på skrivregler och klarspråk

Ordbehandlare
Användaren får stöd direkt i sitt dokument
– MS Word

Webbläsare
Användaren får stöd direkt i sitt webbaserade program
– Google Chrome
– MS Edge

CMS-verktyg
Användaren får stöd direkt i sitt webbpubliceringsverktyg
– SiteVision
– EPiServer
– WordPress

Kontext

Kontrollerar en eller flera webbplatsers texter baserat på skrivregler och klarspråk

Webbplatser
– Alla publika webbplatser

Skrivregler som kontrolleras

Proofreader har en ordlista på över 150 000 ord, cirka 15 000 skrivregler och stora frasbibliotek med exempelvis fler än 5 000 idiom (bildspråk). Skrivreglerna baseras bland annat på Myndigheternas skrivregler, Regeringskansliets Svarta lista, och Svenska skrivregler. Självklart använder vi Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som ordlista.

Allmänspråk

• Svårt
  ord som inte används så ofta och därför är okända för många läsare. Även ord som är onödigt byråkratiska.
• Ålderdomligt
  lite äldre ord eller uttryck som vissa läsare kan tycka är svåra att förstå.
• Komplext eller långt
  till exempel fast sammansatta verb eller långa prepositioner.
• Substantivering
  substantiv av verb, till exempel ”vidta en granskning” istället för ”granska”.
• Idiom
  symbolspråk (bildspråk) som är svåra för många läsare, till exempel ”gå av stapeln” eller ”på tapeten”.
• Schabloner eller modeord
  klyschor och floskler.
• Främmande ord
  utländska låneord och anglicismer.
• Slang
  dialektala ord och uttryck.
• Tvetydigheter
  ord som man lätt blandar ihop eller missförstår, till exempel ”funktionshinder – funktionsnedsättning”.
• Värdeladdat
  ord eller fraser som inte är värdeneutrala, till exempel ”skattereform” istället för ”skatteomläggning”.
• Förkortningar
  förkortningar i löpande text, till exempel ”bl a” och ”kl”

Fackspråk

• Facktermer
  termer knutna till verksamheten som bör förklaras, till exempel ”växelvård”.
• Namn eller titlar
  namn eller titlar som bör förklaras, till exempel ”god man” eller ”förvaltare”.
• Felaktiga facktermer
  facktermer som har blivit inaktuella och har ersatts med nya, till exempel ”förskola” istället för ”dagis”.
• Oförklarade fackförkortningar
  fackförkortningar som inte skrivits ut i klartext första gången de förekommer i texten.

Rättskrivning

• Stavningskontroll
  ord som är felstavade.
• Skiljetecken
  att skiljetecken används rätt, till exempel att en mening inte har för många kommatecken.
• Versaler och gemener
  att namn på offentliga verksamheter, företag, organisationer och lärosäten skrivs rätt med avseende på stor och liten bokstav samt genetiv-s, till exempel ”Kalmar kommun” och inte ”Kalmars Kommun”.

Textlängder

• Långa stycken
  stycken som är längre än 200 ord.
• Långa meningar
  meningar som är längre än 30 ord.

Länkar

• Brutna länkar
  länkar som inte fungerar.
• Otydliga länkformuleringar
  länkar som har en beskrivning som är otydlig, till exempel ”läs mer”, ”ladda pdf” eller ”se film”.

Index

• Läsbarhetsindex (LIX)
  textens läsbarhet, eller ”läsflyt”.